Mållös...

För alla er som dansade i Rydal under de 18 år vi var där..så uppstod något som vi kallade Rydalkänsla..Detta var ett begrepp som egentligen betydde att vi uppnådde en nivå som gjorde att vi kände någon form av samhörighet tillsammans som man normalt inte ska kunna uppnå när så många människor träffas. Blandningen av människor och kravlösheten på individen samtidigt som gruppen brydde sej om varandra var starka bitar i detta..Lokalen var också ganska liten vilket gjorde att hänsynen till varandra också blev en viktig ingrediens..
Igår i Arenan kom den känslan tillbaks..
Att så många förstod vad vi ville åstadkomma och flyttade sin måndagsdans till tisdag samt dessutom byter danslärare för att fortsätta med dessa möten..Det är imponerande..
Att dessutom många får lite mindre motionsdans på tisdagar och tom. lite mindre kurstid men ändå förstår vad vi vill åstadkomma samt utöver det går in på nyb kursen och hjälper till..Det är helt makalöst..
Jag tackar alla som var där och vem vet..vi kanske håller på att skapa en alldeles egen Arena-anda..Kram på er/Conny